Skridskor

Sju veckor har gått sedan jag och barnen kom till Bryssel. Tiden springer iväg och att få tiden att gå är det minsta problemet i våra liv...

Vi hade en lugn helg, jämfört med förra helgen.  I lördags åkte jag och Johan och köpte födelsedagspresenter till Pontus. Vi får väl se om Johan lyckas att hålla tyst om vad det är i paketen. På eftermiddagen var en klasskompis till Johan hemma hos oss och lekte. Det tyckte både Pontus och Johan var kul.

Söndagsförmiddagen tillbringade vi i ishallen i Woluwe. Johan tycker att det är kul att åka skridskor och på ett av barnkalasen förra söndagen visade det sig att många i klassen träffas i ishallen på söndagar. Vi åkte dit och träffade ett antal av både Johans och Pontus klasskompisar. Johan gav sig snabbt ut på isen tillsammans med Pär. Pontus och jag stod bredvid. Vi försökte att få Pontus att åka skridskor hela förra säsongen, men han totalvägrade. Samma sak i söndags, till en början, men helt plötsligt ändrade han sig och ville åka. Snabbt hyrde vi skridskor och fick ut honom på isen. Det fanns en liten "Kindergarten" med saker att hålla sig i och leka med. Där höll Pontus till i ungefär en halvtimme, sedan ville han åka med oss andra. Det gick riktigt bra för honom, en och annan vurpa blev det, men han klarade av att åka utan att hålla sig i något/någon efter en timme. Jag själv fick på mig ett par konståkningsskridskor för första gången på 24 år. Det kändes väldigt annorlunda om man som jag är van vid att åka på ishockeyrör. Det gick ganska bra, trots taggarna...

Pontus lär sig åka skridskor i Woluwe.

På skridskobanan var det väldigt enkelt att känna igen de svenska barnen. Det berodde inte på att de åkte bättre eller annorlunda än de andra barnen. De svenska barnen var de enda som hade hjälm på huvudet... Trygghetsnarkomanerna flyttar utomlands... Eller är det så att vi är realisterna?

Johan åker tryggt med hjälmen på...

Vi åkte spårvagn och tunnelbana till skridskobanan. Det tog ungefär en kvart. Vi har varit utan bil i tre veckor och vi klarar oss ganska bra. Det kan vara lite knepigt ibland när barnen ska iväg på kalas och när man ska handla. Vi får handla lite oftare och det är ganska bra eftersom vi varken har stor kyl/frys eller mycket skåp/lådor att förvara andra matvaror i köket. Tack vare att vi har så pass nära till buss och spårvagn är behovet av bil minimalt under veckorna.

På eftermiddagen gick barnen och jag till bageriet och köpte fika och bröd. Brödet här är så mycket bättre än det som säljs i svenska butiker. I stort sett alla affärer erbjuder flera olika sorters färskt bröd varje dag och det finns gott om små bagerier i grannskapet. Jag gillar det mycket. Här möglar faktiskt brödet om det har legat i skåpet en vecka, vilket inte alltid är fallet i Sverige...