Överraskning

För två månader sedan fick jag ett mail med en fråga om vi var hemma i Bryssel helgen den 15-17 oktober. Männen i vår föräldragrupp ville nämligen "hämnas" på kvinnorna, som var en tur i Barcelona i början av september. Deras plan var att de skulle komma hit och överraska Pär. Med andra ord fick jag inte säga något till honom om det förestående besöket. Givetvis nappade jag på förslaget och har varit fantastiskt duktig på att inte säga något som har gjort att Pär har anat vad som var i görningen.

Halv tre i fredags eftermiddag dök de fem männen från Borås upp. Det var så kul att träffa människor som man känner sedan förr. Den fas jag är inne i för tillfället innebär att man träffar nya människor hela tiden. Det är roligt, men samtidigt ganska psykiskt tröttande. Därför extra kul att få se välkända ansikten. Vi började planera hur vi skulle få hem Pär lite tidigare än klockan sju och hur han skulle tas emot. En av planerna var att jag skulle komma utrusande från sovrummet iförd morgonrock och rufsig i håret och att minst en av de gästande männen skulle komma efter mig. Den planen fick skrinläggas eftersom barnen skulle vara hemma vid tidpunkten för Pärs hemkomst och de skulle ha avslöjat oss när Pär öppnade ytterdörren... Vi bestämde oss för att helt enkelt sitta och vänta i TV-rummet när han kom hem med en flaska champagne redo att öppnas.

Pärs min när han öppnade dörren och tittade in var obetalbar. Den gångna veckan har han vid flera tillfällen föreslagit att vi ska bjuda hem folk. Jag har hela tiden fått avstyra det hela, bland annat med hjälp av de fyra barnkalasen barnen var bjudna på i helgen. Jag hade sagt till honom att jag ville att han kom hem tidigt på fredagen, eftersom jag hade en överraskning till honom. Det hade satt ordentliga griller i huvudet på honom. Var jag gravid eller varför var jag så bestämd med att han skulle komma hem tidigt? Att vi skulle få besök hade han aldrig ens haft i tankarna. Visst hade jag tjatat en del om att jag ville få det klart i lägenheten, men inte mer än tidigare...

Efter att ha druckit en del champagne styrde vi stegen till en av restaurangerna i grannskapet. Där åt vi god mat och drack gott öl och vin. Barnen fick mer läsk än vad de är vana vid och tyckte att vi borde ha besök från Sverige varje dag. De flesta fortsatte sedan ner till centrum för att utforska Bryssels nattliv. Jag gick hem med barnen och laddade inför två barnkalas på lördagen.

Lördagen var en lång dag för männen och tomma blickar präglade ansiktsuttrycken vid frukosten på söndagmorgonen.  Men vad roligt de har haft!

Fem slagna hjältar? Den sjätte fick gå på barnkalas...
Tack för en kul helg!