Nya kompisar?

Idag, söndag, hade vi inget speciellt på schemat, förutom det gamla vanliga plockandet i lägenheten...

Eftersom Bryssel bjöd på klarblå himmel och strålande sol, men även en del blåst, bestämde vi oss för att upptäcka staden. Klassikern sightseeing med buss blev dagens äventyr. Till Pontus stora lycka fick vi åka en dubbeldäckare. Det har varit hans högsta dröm i flera veckor att få åka dubbeldäckare. Bussrundturen var väl inte någon riktig höjdare. Innerstaden är backig och består av ganska trånga gator och därför får man inte några snygga vyer genom att åka buss. Informationen om vad vi passerade var ganska sparsam och min käre make tyckte att vi nog lika gärna hade kunnat åka med en stadsbuss till ett betydligt humanare pris... Till viss del är jag villig att hålla med. Men fortfarande hävdar jag att dylika bussar är ett bra sätt att snabbt lära sig att hitta i en stad. Barnen fick välja var vi skulle äta söndagsmiddag. Valet föll, föga överraskande, på en hamburgerrestaurang. Om "katten" själv hade fått välja hade måltiden både varit delikatare och tre gånger så dyr... När vi åt våra hamburgare fick vi sällskap av delar av en gymnasieklass från Lund. De var på studieresa i Bryssel och gjorde research inför sina projektarbeten. När jag träffade dem förstod jag att jag nog saknar mitt gamla jobb, trots allt...

När vi kom hem på eftermiddagen var två barn ute och lekte på andra sidan gatan. De såg ut att vara i våra barns ålder. Det var de också. Henry, är åtta år, precis som Johan och Basil, är sju år. Henry talar engelska och franska, eftersom han har en mamma från USA och Basil talar enbart franska. Det var fascinerande att se hur barnen försöker att kommunicera med varandra. Johan utnyttjade hela sitt lilla engelska ordförråd och kom och frågade efter nya ord hela tiden. Vi hoppas att Henry kan bli en lekkompis. Det vore så bra för Johans del. Han har tyckt att det har varit jobbigt att flytta hit och längtar tillbaka till Borås varje dag. Extra kul att det finns en engelskspråkig kille här, eftersom Johan har börjat läsa engelska i skolan. Henrys mamma, var en lättpratad person som har bott i området i mer än tio år. En källa att använda sig av när det gäller att hitta lekkompisar, fritidsaktiviteter och annat smått och gott. När hon kom för att hämta Henry och Basil hade hon med sig en egenodlad pumpa till oss. Undrar vad jag ska göra med den soppa eller paj?

Nyvunna vänner? Observera vårt välstädade TV-rum;)