De senaste tre veckorna har jag arbetat i stort sett heltid. Det har gjort att jag känner mig helt slut på kvällarna. Den senaste veckan har jag även planerat en del lektioner, eftersom läraren jag vikarierat för har varit sjukskriven så pass länge att hon inte längre har full koll på vad som ska göras i de olika ämnena. Nog om detta.
Brysselfrun, lyxhustrun, passar på att leva det goda livet när hon är ledig. Den här lyxhustrun blir bättre på lyx när hon själv jobbar. Beslut om shopping och restaurangbesök måste fattas snabbare.
Förra torsdagen började vi planera helgen. Jag sms:ade med några vänner och först var tanken att vi skulle slappa på fredagen och göra något kul tillsammans på lördagen. Mitt huvud kändes som Fukushima, mental härdsmälta, och på torsdagen ville jag gå och lägga mig tidigt och samma sak på fredagen. I ett av sms:en dök det helt plötsligt upp ett erbjudande vi inte kunde motstå. Middag på restaurang utan barn. Våra vänner har en au-pair som hade erbjudit sig att sitta barnvakt en fredag kväll. Dessutom kunde barnen få sova över. Det radioaktiva molnet över mitt huvud blåste snabbt bort.
Fredagen var dessutom en lugn dag på jobbet för min del. En tradition på skolan är att man varje år anordnar Footfest. Från början var det en fotbollsturnering, men med åren har det växt till att bli en form av marknad/tivoli/fotbollsturnering. Barnen älskar det. De flesta vuxna som jag talat med är måttligt imponerade. För att kunna frakta runt alla barn på detta spektakel kommer det föräldrar och hjälper till. Mycket bra för de hårt arbetande lärarna. Jag hade en exceptionellt lugn dag då jag var med de lite större barnen, som fick lov att gå utan vuxnas sällskap. Jag fanns tillgänglig i klassrummet tio minuter varje timme. Det gjorde att jag faktiskt kände mig ganska pigg när det var dags att åka hem, till skillnad från de föräldrar som hade gått runt med de yngre barnen hela dagen...
Barnen lämnades med sina kompisar och vi tog oss in till de mer centrala delarna av staden. Målet för kvällen var en japansk restaurang. Inredningsmässigt har jag varit på snyggare japanska restauranger, men maten var himmelskt god. Maten kryddades lite extra av att restaurangen var välbesökt av äkta japaner. En del av dem mindre snygga toupéer. I källaren fanns en riktig karaokebar där våra västerländska ansikten inte var vidare välkomna. Efterrätt intogs hemma hos våra vänner och natten blev sen.
På lördagen köpte vi med oss god frukost och åkte för att hämta barnen. Jag och kvinnan i den andra familjen begav oss sedan in till centrum på en shoppingrunda och barnen lekte vidare med varandra hemma hos oss. En bra lördag för alla inblandade.
 |
| Har detta blivit en modeblogg? Knappast, men alla andra bilder jag har från den senaste tiden är med personer som jag inte har frågat om jag får visa i bloggen. Sandalerna på bilden inhandlades i lördags och de är hur sköna som helst! |
I söndags lekte Johan med en ny kompis. De verkade ha väldigt roligt tillsammans. Johan tyckte att de hade många gemensamma intressen och med tanke på hur mycket de två pojkarna fnissade stämmer det säkert.
Veckan som passerat har sprungit iväg. Det mest intressanta som hänt är väl att vår diskmaskin har gått sönder. Igen. Reparatören som kom hit dömde ut den och sa att vi måste få en ny. Det tackar vi för! Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta. Vi väntar fortfarande på att få nyckel till rätt postfack. Det har vi gjort sedan vi flyttade in. Vi väntar även på att få en nyckel till ytterdörren. Det har vi gjort i sex veckor. Givetvis har vi utövat en del påtryckningar. De som äger lägenheten bor i en annan världsdel och allt gällande lägenheten sker via en av de större mäklarfirmorna i Bryssel. Men, men vi bor i Belgien och börjar vänja oss vid att ringa och vänta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar