Klocktorn och besök

Det slår mig att jag varit ganska kulturellt aktiv den senaste tiden. Efter besöket i stenåldern blev jag lite krasslig. Jag drog väl på mig någon bisonfeber eller noshörningssnuva. Inget allvarligt, men orkeslös var mitt tillstånd fredag till söndag.

Förra söndagen hade vi bestämt att vi skulle besöka någon ny stad eller plats i Belgien. Det var ett tag sedan vi gjorde en utflykt. Eftersom jag kände mig orkeslös fick det bli en utflykt som inte skulle innebära så lång restid. Vi hamnade i Mechelen. Staden ligger mitt emellan Bryssel och Antwerpen och den mest kända sevärdheten i staden är St. Rumboldstornet på katedralen som är 97 meter högt och byggt under senmedeltiden. Trots protester från sönerna bestämde vi att familjen skulle gå de 500 trappstegen upp till toppen av tornet. Protesterna byttes mot förtjusta utrop när vi började gå i den smala, vindlande trappan upp. Fascinationen blev än större när vi kom upp på den första avsatsen och kunde se rakt ner i kyrkorgeln och den pågående katolska mässan. Vi klättrade vidare och nådde avsatserna med kyrkklockorna och förundrades över deras storlek. Vi såg urverket till klockan som sitter på utsidan till tornet och till slut nådde vi toppen och beundrade utsikten över staden och de små människorna på marken. När vi kom ner från tornet gick vi en promenad i staden och kunde konstatera att detta var ännu en belgisk stad med en liten, mysig stadskärna med många specialaffärer. Att vi befann oss i Belgien kunde vi även se på en annan typisk företeelse för detta land, cyklisterna. Att cykla är ett stort folknöje på söndagarna. Många klär sig i sina åtsmitande cykelbyxor med tillhörande tröja och hjälm och ger sig ut på sina exklusiva velocipeder på landsvägarna. Efter några mils trampande stannar man på en bar i en liten stad beställer in en stor öl och röker en, eller flera, cigaretter för att sedan hoppa upp på cykeln och fortsätta motionsrundan. Belgisk träning verkar vara ganska trevlig. Tyvärr har jag inte lyckats fånga dessa öldrickande motionärer på bild...

Detta är kyrkorgelns pipor, ovanifrån. Bilden är tagen genom det hål i tornet som man använde för att hissa upp kyrkklockorna, för länge sedan.

Jag vet att barn och tobak inte hör ihop och detta är ingen tobaksreklam heller. Skyltfönstret är ett exempel på alla de små specialbutikerna som låg på samma gata i Mechelen. 

Förra veckan flöt på i rask takt med jobb, lek och shopping. Jag förberedde gästrummet för en besökare från Sverige. I fredags anlände en före detta sambo till mig. Vi gick till marknaden och åt grillade musslor och köpte med goda ostar och pratade sedan till långt in på natten. På lördagen var vi ganska sega, men vid lunchtid åkte vi in till centrum. Ett besök på Musikinstrumentmuseumet fick stå för lördagens kulturella inslag. Är man intresserad av musikinstrument och hur de låter är det här det rätta besöksmålet i Bryssel. Att det sedan ligger i en av de vackraste och mest kända byggnaderna i staden gör inte saken sämre. Vi stillade vår hunger i Zablon, drack ett glas vin vid St. Katrin och avslutade med lite shopping. Tanken var att vi skulle testa nattlivet i Bryssel, men vi orkade inte ge oss av igen när vi ätit middag i hemmets lugna vrå. Ålderstecken? Vem vet?

Vi fick gå upp ganska tidigt i söndags eftersom vi skulle skjutsa Pär och besökaren till Charleroiflygplatsen. Incheckning klockan nio innebar att vi gav oss av strax efter åtta. Eftermiddagen tillbringade vi till stor del i parken med en annan familj. Fantastiskt vårväder lockade många att tillbringa dagen utomhus.

På söndagen nåddes jag av en mycket tråkig nyhet. Min farbror lämnade jordelivet. Vila i frid älskade farbror.