Hur Schweiz blev Frankrike...

Det har varit dålig uppdatering här på sistone. Sportlov i internetfri miljö är orsaken.

Förra fredagen vid halv sex kom jag och barnen hem från karaten och fotbollen. Vi gick in i slutfasen på packlistan inför sportlovet. Pär tog fram bokningsbekräftelsen för lägenheten vi hyrt, gav den till mig och gick sedan iväg för att hämta hem mat. Jag läste igenom bokningen en gång, två gånger och tre gånger. Jag trodde nämligen att jag hade läst fel, men det hade jag inte. Lägenheten var bokad lördag 19 till lördag 26 mars, inte februari… Desperat ringde jag på Pärs mobil - som ringde så fint i vårt bibliotek. 

När Pär kommer hem ringde han till bokningskontoret och försökte boka om lägenheten. Det visade sig vara omöjligt. Den snälla kvinnan på bokningen mailade över de få alternativ som fanns kvar den 19 till 26 februari. Halv åtta på kvällen hade vi bokat om vårt boende och istället för att åka till Schweiz skulle vi åka till Frankrike och Les Deux Alpes. Ett ställe som vi aldrig hört talas om, men klockan tre på morgonen programmerades gps:en och vår färd mot Grenoble tog sin början. Beräknad ankomst var klockan elva på förmiddagen och vi såg fram emot att kunna åka skidor halva lördagen. Bilfärden gick bra och den nya bilen är mycket bekväm att åka långt i. Det var ju tanken med den… Vid tio på förmiddagen hade vi passerat Lyon och vi hade sluppit bilköer, men man ska aldrig ropa hej förrän man kommit fram till alperna… Utanför Grenoble kom köerna och först klockan två var vi framme vid vårt mål. 

Vägen till och från vårt resmål bjöd på fantastiska vyer.  En nationalpark ligger i det område som vi kom till.

Vi tyckte inte att det var lönt att åka skidor två timmat på lördagen. När vi fick tillträde till lägenheten varnade Pär mig och sa att vi bott på bättre ställen innan jag gick in. Jag kunde bara hålla med honom, men barnen tyckte att det var supermysigt och vi bestämde oss för att tycka likadant.( Vid närmare eftertanke så hade vi faktiskt bott på många sämre ställen också... Till exempel i Malaysia, Vietnam och Norge när man letade efter billigast möjliga boende för att spara pengar.) Lägenheten låg dessutom nära liftarna och det tog mindre än tre minuter att ta sig dit på morgonen. Trötta efter den långa resan lade vi oss tidigt och vaknade tidigt på söndag morgon. 

Söndagens skidåkning blev i backen närmast lägenheten. Den var mycket barnvänlig och liftkön var inte speciellt lång förrän framåt halv tre på eftermiddagen. Då bestämde vi oss för att ge upp för dagen,  eftersom vi var ute när liftarna öppnade klockan nio. Vi tog oss en liten tupplur och gick sedan och åt en tidig middag på en italiensk restaurang. Vi är förmodligen en av få barnfamlijer som tycker att det är billigt att äta på restaurang  i en alpby. Vi har dock vant oss vid restaurangpriserna i Bryssel och att de här erbjuder barnmenyer för under 10€ är i våra ögon rena rama kapet… Våra referensramar har uppenbarligen förändrats det senaste halvåret. 

Pizza, läsk, glass och klubba för 8,50 € uppskattades av barn och föräldrar.

Resten av veckan flöt på i ett bra tempo. Vi var i backen mellan nio och halv tre. Mellan tolv och två var det lite folk i backarna och därmed inga liftköer. De flesta andra äter lunch vid den tiden och det passade oss utmärkt. Vi fick pröva på det mesta då det gäller väder som strålande sol, tätt snöfall och piskande vind, men större delen av tiden var det sol. Vi bjöds på fantastiska vyer, speciellt de dagarna då vi trotsade vind och kyla och tog liften upp till 3200 m. Barnen känns ganska säkra i backen numera och klarar av att svänga undan för snabbt uppkomna hinder utan att köra på någon eller trilla.

I stolliften på väg mot ett nytt åk i favoritbacken. Varför har inte Pär hjälm när vi andra har det?

På 3 200 m höjd är det ganska kallt, men vilken utsikt man har .

"After ski" nere i byn. 

Vi lämnade byn på fredag eftermiddag klockan tre och kom hem till Bryssel tio timmar senare. Tyvärr med en magsjuk familjemedlem, som uppenbarligen hade lyckats att smitta två av de andra familjemedlemmarna... Resten av helgen och måndagen tillbringades av förklarliga skäl i hemmets lugna vrå. 

Jag måste bara kommentera att det går bra att klara sig utan internet när man är borta. Det jobbigaste för min del är att jag inte får någon bra koll på nyheterna utan internet numera. Visst kan man titta på nyheterna på TV, men när nyheterna presenteras på snabb franska är det tur att det finns bilder som kan förklara vad de säger... Jag har kommit fram till att jag antagligen kommer att börja plugga franska (igen...) någon gång under våren.