söndag 6 maj 2012

Med Luther på axeln...

Nu får det vara slut på det här grå och kalla vädret. Jag blir totalt oinspirerad och längtar efter att plocka fram lite tunnare kläder ur garderoben. Jag tror faktiskt att vi har haft sämre väder än i Sverige för vi har fortfarande inte grillat ute i trädgården. Förra året hade vi grillpremiär i början av april. Ge mig sol och värme nu!

Ett och ett halvt år, lite drygt, tog det för mig att överlista den lille Luther som sitter på min axel...
I torsdags inledde jag en ny era i mitt hemmafruliv. Jag och en vän tittade på en hel film mitt på dagen. Det finns säkert de som tycker att det inte är något speciellt alls, men för mig och min vän var det det. Det var första gången som vi tillät oss att göra det. Egentligen ville vi gå på bio, men eftersom de filmer vi ville se började kl.13.15 var det inte möjligt om jag skulle vara säker på att vara hemma när barnen kom med bussen. Luther, som sitter ganska hårt fast på min axel, har tidigare kämpat emot när jag har tänkt tanken. Varför kan man egentligen undra? Men för min del känns det mer korrekt att läsa en bok eller en tidning jämfört med att "slötitta" på en film. Jag antar att det har med min uppväxt i bibelbältet och med gnosjöandan att göra... De där tankarna om att man ska visa sig produktiv på något sätt varje dag. I min värld är det mer "produktivt" att läsa en bok eller ett antal artiklar. Film mitt på dagen gav mersmak och jag kommer att göra det igen. Luther -Eva: 0-1...

I fredags anser jag att jag var ganska produktiv. Footfest är ett evenemang som går av stapeln på skolan varje vår. Evenemanget, som består av allt från fotbollsturnering och hoppborgar till modevisning och talangjakt, är till för att samla in pengar till olika välgörenhetsprojekt. Alla länder som finns representerade på skolan brukar också ha var sitt stånd där man säljer mat och godsaker som är specifika för landet. Förra året var Sverige inte representerade eftersom eldsjälen som organsierat det hade flyttat. En av mina kollegor tyckte att det var synd och tog tag i det hela. Hon organiserade så att eleverna i år 1 och 2 på sekundär hjälpte till med att baka och även sålde det de producerat. När hon kom med förslaget ställde en del av dem upp motvilligt, men den attityden byttes snabbt ut när de hjälpte till i fredags. De var så duktiga och de flesta verkade tycka att det var jättekul. Jag och min kollega höll oss i bakgrunden och servade med att koka kaffe, göra saft och koka korv. Det var härligt att se hur eleverna växte med uppgiften. Jag har lovat att jag ställer upp och hjälper till nästa år också.

Så över till en nyhet, som inte är någon nyhet för mig. Det är inte bara jag som kommunicerar på engelska med mina grannar. Både bra och dåligt. Bra för att kunna göra sig förstådd. Dåligt för integrationen i det belgiska samhället. Ämnet integration ska jag försöka att blogga om någon gång när solen har börjat skina över den belgiska huvudstaden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar